"Frintelsens ABC"

NedanstÂende dokument frbereddes och och lades ut p Zündelsite som en "Introduktion i revisionistisk tankegÂng" under frsta veckan i januari, 1996. Det var tnkt som en inledning till en Internet-debatt med en annan website, Nizkor, som tillhr "Frintelselobbyn".

Denna debatt avbrts efter att Simon Wiesenthal Center underrttades om debatten och omedelbart gick ut i en stor offensiv som brjade med en artikel i New York Times, 10 januari 1996, fljd av 2000 brev till Internetleverantrer och universitetsverhuvuden i ett frsk att frhindra revisionistiskt material frÂn att publiceras p World Wide Web.

Som ett svar p denna censurkampanj brjade dataintresserade ungdomar och cyberrymds-
journalister ver hela vrlden att skydda Zündelsite genom att skapa Zündelsite-"mirrors". FrÂn mitten av januari till mitten av februari var det stort elektroniskt drama d "Zündel-mirrors" kom till spontant p de mest prestigefyllda universiteten. Vi knner till "Zündel- mirrors" s lÂngt bort som i Australien.

Den slutgiltiga utkomsten av denna "frsta Internet-uppgrelse nÂgonsin" var den amerikanska Communications Decency Act (ung: "Kommunikations-sedlighets-stadgan"), som pressades igenom USA:s Kongress av vissa intressegrupper men nyligen ogiltigfrklarades som ofrenlig med konstitutionen av tre domare i Philadelphia. Detta domslut hÂller just nu p att verklagas.

Kampen fr yttrandefrihet p Ntet fortstter.

Ernst Zündel svarar:
Vederlggning #1:

Innan jag kommer in p den egentliga vederlggningen, skulle jag bara vilja fsta uppmrksamheten p nÂgra viktiga punkter i (Nizkors) detaljerade, noggrant utarbetade sammanfattning:

1. Jag beskrivs av Nizkor, som citerar Kanadas "Security Intelligence Review Committee", som en ". . .mÂngfaldig utgivare av hatlitteratur." Det r inte riktigt sant.

I Kanada r distribution av "hatlitteratur" ett brott, liksom bankrÂn och barnmisshandel. Om du kallar mig bankrÂnare i en skrift och jag inte r bankrÂnare, kallas det frtal. Om du kallar mig barnmisshandlare och jag inte r en barnmisshandlare, kallas ocks det fr frtal.

Ni kallade mig i elektronisk skrift en ". . .mÂngfaldig utgivare av hatlitteratur." Ni har just frtalat mig.

Jag har bott och arbetat i Kanada i nstan 40 Âr och har aldrig dmts fr att ha publicerat och/eller distribuerat hatlitteratur i detta land. Jag har aldrig ens Âtalats fr att ha publicerat och/eller distribuerat hatlitteratur i Kanada, trots att det i Kanada finns sÂdant som "hatlagar."

Faktum r, att olika juridiska och polisira grupper, efter omfattande underskningar, har friknt mig frÂn denna anklagelse. Om det funnits bevis, skulle mina fiender ha sett till att jag blivit Âtalad och dmd.

Jag har Âtalats fr ". . .spridande av falska nyheter," en frimodig anklagelse som en missnjd judisk mÂngmiljonrska drog ver mig. Det kostade det kanadensiska folket uppskattningsvis 6 miljoner dollar . . . och till vilken nytta? Kanadas Hgsta domstol bestmde sig till slut fr att samhllet kan berikas av intellektuell mÂngfald, vilket ven inkluderar impopulra synstt p historien och andra saker som r obekvma fr vissa minoriteter.

Hr nedan sammanfattar jag Âtta punkter fr att fungera som grundkurs i "Frintelse"-revisionism. Innan dess vill jag deklarera vad jag menar nr jag refererar till vissa individer och grupper kollektivt som "Frintelse- lobbyn".

Jag anvnder denna fras som en generell term fr att beskriva de mnniskor som har ett starkt intresse av att hÂlla Frintelsemyten levande och som kan verka politiskt fr att se till att s sker.

"Frintelselobbyn" r en sammanfattande konstruktion, avsedd som en frenklande beskrivning av en viss del av den mnskliga rasen, av vilka de flesta men inte alla r judar, med unika och identifierande sociala och politiska karaktrsdrag och hngivna upprtthÂllandet och frstrkandet av en dogm som kallas "Frintelsen."

Jag anvnder denna fras fr sammanfattnings skull, precis som "The Flower Generation" beskriver en hedonistisk ungdomskultur och "The Jet Set" beskriver de rika.

Det r upp till varje individ, jude eller icke-jude, att sjlv avgra om han hr till den gruppen eller inte.

Vad revisionister erbjuder nedan r "state of the art" inom revisionismen just nu. Det sista ordet r nnu inte sagt; det kommer att sgas nr fler mnniskor av alla sorters skolor brjar grva i den dunkla historien om "Frintelsen" och sjlva upptcker vad som r sant och vad som inte r det.

Fr att fÂnga krnan i det som sgs nedan mÂste lsaren frstÂ, att efter Âr av insisterande p att ". . . revisionisterna F÷RTJNAR inga svar!" och vgran att ta debatt, planerades faktiskt en seris debatt i brjan av Âret - eller s trodde vi, Âtminstone.

En censurkampanj drogs igÂng ver hela vrlden fr att frhindra att denna debatt gde rum. En del av denna anstrngning frÂn vÂra motstÂndares sida fick tydligen Nizkor att backa ur debatten, insisterandes att de bara talat om att "lnka". Det r synd att en debatt aldrig gde rum, men det r redan verspelat.

Nizkor sger nu att de fredrar att "lnka", s vi kommer att lÂta dem "lnka." Vi skulle ha velat ha en riktig debatt med msesidig respekt och msesidigt samarbete. S skulle dock inte ske, men eftersom vi lovat att besvara en vederlggning, r det vad vi gr nu.

___

Till att brja med, har revisionismen nu tagit plats som en rrelse fr intellektuell renssans ver hela vrlden. Folk brjar stlla frÂgor om Frintelsen. Dessa frÂgor r obekvma. Frintelselobbyn kan inte lngre ignorera det globala intresset fr de SANNA fakta som omger mycket dunkla pÂstÂenden angÂende "Frintelsen" genom att ropa "Antisemitism!"

I grunden kan revisionistiska pÂstÂenden grupperas i Âtta nÂgorlunda distinkta frÂgor. Dessa r, som redovisas nedan:

1. Det revisionistiska pÂstÂendet : Frintelsen r en anvndbar efterkrigspropaganda, som brjade som en systematisk kampanj under Andra vrldskriget som en av de taktiker som anvndes av vlfinansierade grupper fr att mana p trupperna och engagera vrlden, speciellt Amerika, i vad som visade sig bli i princip ett krig broder mot broder.

Principen bakom denna propaganda var: "Let's get an enemy to kill an enemy." ("LÂt oss f en fiende att dda en fiende.")

Hur Âstadkoms d detta? Med gammalmodiga, beprvade metoder.

Sofistikerad krigspropaganda om fiendens pÂstÂdda grymheter r inget nytt. Det r ett effektivt psykologiskt vapen, och anvnds rutinmssigt fr att elda p de egna trupperna s att de tror att de slÂss fr en rttfrdig, patriotisk sak. Fienden demoniseras med systematiska berttelser om hans grymhet. Medierna upprepar om och om igen hur grym och demonisk han r.

Denna taktik anvndes av de Allierade - i stor utstrckning. Hr r ett stycke bevis:

Den 29 februari 1944, skickade British Ministery of Information (Brittiska Informationsministeriet) fljande brev till det hgre brittiska prsterskapet och till BBC:


Sir,

Jag har av Ministeriet anbefallts att skicka er fljande rundskrivelse:

Det r ofta goda medborgares och fromma kristnas plikt att blunda fr egenheterna hos vÂra bundsfrvanter.

Men ibland mÂste sÂdana egenheter, ven om de fortfarande frnekas offentligt, tas i beaktande nr handling krvs.

Vi knner till de metoder som bolsjevikdiktatorn i Ryssland anvnder i sitt styre frÂn, till exempel, skrivelser och tal frÂn premirministern sjlv under de senaste tjugo Âren. Vi vet hur Rda armÈn upptrdde i Polen 1920 och i Finland, Estland, Lettland, Galicien och Bessarabien helt nyligen.

Vi mÂste drfr ta med i vÂra berkningar hur Rda armÈn skert kommer att upptrda nr den drar in ver Centraleuropa. Om inga frsiktighetsÂtgrder tas, s kommer de uppenbarligen oundvikliga fasor som blir resultatet att orsaka ett ondigt stort tryck p folkopinionen i detta land.

Vi kan inte reformera bolsjevikerna, men vi kan gra vÂrt bsta fr att rdda dem - och oss sjlva - frÂn konsekvenserna av deras handlingar. Avsljandena frÂn det senaste kvartsseklet gr att enkla frnekanden blir fga vertygande. Det enda alternativet till frnekande r att dra bort allmnhetens uppmrksamhet frÂn hela affren.

Erfarenheten visar att det bsta sttet r propaganda om grymheter frÂn fiendens sida. Tyvrr s r inte lngre allmnheten s mottaglig som under "Likfabrikens", "de Lemlstade Belgiska Spdbarnens", och de "Korsfsta Kanadensarnas", tid.

Vi sker drfr ert samarbete fr att dra allmnhetens uppmrksamhet frÂn Rda armÈns upptrdande, genom ert helhjrtade std fr olika anklagelser mot tyskarna och japanerna som har spritts och kommer att spridas ut av Ministeriet.

Att ni uttrycker en tro p dessa kan vertyga andra.

Med utmrkt hgaktning,
(Namnteckning)
H. Hewet, Andresekreterare

Det fanns till och med ett P.S. som ld:

Ministeriet kan inte delta i nÂgon som helst korrespondens rrande denna kommunikation, som endast ansvariga personer br knna till. (Rozek, Edward J., Allied Wartime Diplomacy: A Pattern in Poland, John Wiley and Sons, New York, sid 209-210.)


Detta r ett ganska avsljande dokument. Brevet bevisar att de Allierade under Andra vrldskriget anvnde sig av "grymhetspropaganda" mot Hitlertyskland fr att dra det egna folkets uppmrksamhet frÂn de grymheter som begicks mestadels men inte endast av Rda armÈn - deras "kamrater"! - i invasionen av Europa d Hitlers krig nrmade sig sitt slut.

Lgg dock mrke till att det inte stod nÂgonting i brevet om att gasa folk.

Varfr inte? Fr att dÂraktig "grymhetspropaganda r nÂgot helt annat. Gaskammar-pÂstÂendet testades helt kort men vergavs snabbt som fr "otroligt." Om uppdiktade grymheter visar sig vara fr vidriga, frmmande och osannolika fr att tnkande, knnande mnniskor ska kunna svlja det, ligger det inte i en armÈledares intresse att sprida rykten om sÂdana brott.

Detta var frÂn brjan ocks fallet med pÂstÂendet om "gaskammare".

Faktum r, att British Ministery of Information frst bad det brittiska prsterskapet att hjlpa till med att sprida "gaskammarhistorien", som planerades att spridas ut av Ministeriet. (Rozek, Edward J., Allied Wartime Diplomacy, sid 108-110. John Wiley and Sons, New York.) Men frÂn brjan ansÂgs den fr problematisk och bisarr, och drfr drogs den snabbt tillbaka eftersom den kunde bli ett pinsamt strategiskt misstag.

En del av de "mindre" s kallade "brotten" som folk var villiga att svlja verlevde och frodades ett tag, bÂde under frsta och Andra vrldskriget - en del av de under lngre tid n andra.

Till exempel s har mÂnga i den ldre generationen, bÂde i Europa och i Amerika, fortfarande starka minnen av de makabra pÂstÂenden som de Allierades propaganda riktade mot tyskarna under Frsta vrldskriget: "tvÂl-av-lik-fabriker", "belgiska spdbarns avhuggna hnder", "korsfsta kanadensiska soldater". Alla dessa historier visade sig vara lgner, och fr vissa av dem bad Allierade statsmn t o m tyskarna om urskt efter Frsta vrldskriget.

NÂgra kommer till och med ihÂg det otroliga, hysteriska pÂstÂendet frÂn den dÂvarande guvernren fr staten New York, t o m 1917-1918, (!) att tyskarna hade ". . . utrotat miljontals judar."

nnu mer talande r pÂstÂendet om ". . . sex miljoner"! (Glynn, Martin, The Crucifixion of the Jews Must Stop. The American Hebrew, October 31, 1920.)

Som ni mrker r "sex miljoner"-historien gammal. Mycket gammal.

Den har prÂnglats ut frr. I en nyligen utkommen bok med titeln "Keystone of the New World Order: The Holocaust Dogma of Judaism," gr frfattaren en pong av att siffran har mytologisk betydelse eftersom den baseras p kabbalistiska kllor. (Weintraub, Ben, The Holocaust Dogma: Keystone of the New World Order, Cosmos Publishers, 1994)

Tyvrr s krvdes det en medgrlig, systematiskt desinformerad populas som vi har idag, tillsammans med en korrumperad medias aldrig minskande hjrntvtt, fr att prÂngla ut lgnerna i decennier p det stt som skett. Under Frsta vrldskriget fanns inga elektroniska medier. Efter Andra vrldskriget dammades denna behndiga historia av och stjlptes nnu en gÂng ver det tyska folket.

Det massiva psykologiska anfallet hade dock bara brjat, med den fiktiva TV- serien "Holocaust," som visades ver hela vrlden fr uppskattningsvis 100 miljoner mnniskor. Senare kom "Schindler's List." Tusentals andra produktioner har ocks gjorts, inte alls med samma illvilliga slagkraft men med samlad destruktiv effekt.

LÂt oss ha en sak helt klar fr oss: Man skulle inte ha tvekat att anvnda historien om "gasningar" redan under kriget - om det hade varit trovrdigt. Men ven under kriget s visste de Allierade lndernas ledare - sÂsom Churchill och Roosevelt liksom personer i den katolska hierarkin, inklusive den dÂvarande pÂven Pius XI - frÂn olika underrttelsetjnster, spioner p marken, fÂngar med radiosndare i olika lger (bland annat tillfÂngatagna soldater och tillfÂngatagna prster, t o m de som lokala militrer, poliser och vakter biktade sig infr) att inga organiserade massutrotningar gde rum i dessa lger.

Hur visste de det?

De Allierades ledare hade detaljerade flygfotografier, varav inte ett enda styrkte de hysteriska pÂstÂenden som p den tiden gjordes av sionistiska agitatorer som rabbi Stephen Wise och andra ver vrlden. Det var helt enkelt inte sant. Inga gasningar av mnniskor gde rum - bara av lss! Historien var lika ihÂlig som en schweizerost. Och den bedmdes som problematisk.

Som en konsekvens av detta, tog de Allierades ledarskap specifikt bort alla referenser till "gaskammare" i sin krigspropaganda, ven i sina diplomatiska utskick, eftersom det inte fanns nÂgra bevis. (Allied Diplomacy in Wartime, Samisdat Resource Book, sid 108-110) )

I augusti 1943 bestmde sig de Allierade officiellt fr att inte fra just denna anklagelse om "gaskammare" mot nazisterna i en publicerad deklaration p grund av "otillrckliga bevis fr att rttfrdiga pÂstÂendet om avrttning i gaskammare." ( Foreign Relations of the United States Diplomatic Papers, 1943. Samisdat Resource Book)

De Allierade och pÂven behvde sÂlunda inte frneka det som inte gde rum - utom i de sionisters hjrnor som red p unikt "offerskap" fr skapandet av staten Israel och politiskt vertag efter kriget (bland annat bestÂende av massiva skadestÂnd frÂn Tyskland), och som behvde anklagelsen om folkmord mot judarna.

RttegÂngarna i N¸rnberg var, som vi kommer att frklara mer ingÂende, baserade p dessa anklagelser. Sionisterna behvde en fllande dom fr att kunna f ut skadestÂndspengar frÂn den fega regering som de Allierade tillsatt.

Fortstt . . .

___